Författararkiv: Markus Fröjdlund

Många tänker på flyg och kött som de stora klimatbovarna och ändrar sin livsstil för att minska sina utsläpp. Men det finns en väldigt enkel sak man kan göra som kan påverka klimatet mer än båda dessa… ditt pensionssparande.

Pengarna som sätts av för din pension är investerade i olika fonder. Du kan själv välja hur du vill investera din premiepension. Om du har tjänstepension kan du oftast välja hur även den ska investeras.

Om vi pratar om premiepensionen (PPM) så investeras den per automatik i 7de AP fonden, idag har över 5 miljoner svenskar valt eller per automatik fått sina pensionspengar investerade här. Om du har dina pensionspengar i denna fond investerar du i både olje och kolbolag. Pengarna som ska säkra din framtid förstör dina barns framtid. Men det finns fondalternativ som är betydligt mer hållbara och som aktivt tar avstånd från vissa branscher så som ovan nämnda.

Du kan med några knapptryck göra stor skillnad genom att flytta dina pensionspengar till helt fossilfria investeringar.

Tjänstepensionen fungerar på liknande sätt och även där kan du byta till ett grönare alternativ.

Så in och se över hur dina pengar är placerade och gör ett mer medvetet val.

”Ignorence is a bliss” är ett välkänt uttryck och på svenska säger vi ”det du inte vet om har du inte ont av”, dessa uttryck blir väldigt påtagliga just i klimatfrågan.

Att vårt klimat håller på att förändras som konsekvens av hur vi lever råder det ingen tvekan om, men varför gör vi så lite åt det?

Först vill vi påpeka att vi inte tycker att det är varje enskild person som på egen hand ska lösa klimatkrisen. Regeringar och företag måste börja ta frågan på allvar för att en global omställning ska bli möjlig.

Med det sagt så bör vi även som enskilda individer försöka tänka på vad vi kan göra för att bidra. Ett problem vi upplevt när vi pratar med folk och framförallt ser på sociala medier är bristen på nyanser i dialogen. Det blir lätt svart eller vitt, den ena sidan tycker att om du bryr dig om klimatet så måste du vara vegan, aldrig flyga och aldrig köpa nya kläder/prylar. Medan den andra sidan tycker detta blir en alltför extrem livsstil och det blir nästan omöjligt att mötas och ha en dialog här i mellan.

Att förändra sina beteenden är i många fall något jobbigt, man kanske inte vet vad man ska laga för mat om man inte använder kött, vet vad man ska göra på semestern om man inte får flyga och osv. Här tror vi att det är viktigt att sprida inspiration och pepp istället för att ge bannor och komma med krav.

Så nästa gång du träffar kollegan, vännen eller släktingen som inte kommit riktigt lika långt som du själv i klimatarbetet, bjud på en god och grön måltid eller tipsa om en trevligt lokal utflykt så är det större chans att vi går i rätt riktigt tillsammans!

För att göra som vi säger så kommer här två tips:

Gott recept: https://undertian.com/recept/fruktig-kokosmjolksgryta/ Vi är inte så förtjusta i färsk banan i mat så vi valde istället torkad vilket var väldigt gott och gav en god ”crunch” i maten.

Trevlig aktivitet: Nu på hösten finns det massor med gott att plocka i skogen så som svamp och bär. Så vårt tips blir att ta med lunch eller fika, eller om ni har möjlighet varför inte ta med stormkök och laga ovan rätt ute. Ge er ut i skogen och plocka vad naturen har att erbjuda. Om ni redan gör detta så bjud med en vän nästa gång som kanske inte är ute i naturen lika ofta.

En fråga vi har ställt oss det senaste är vad vi är villiga att ”offra” för klimatet, det kan kännas som en självisk frågeställning då alternativet till att lyckas med klimatomställningen är väldigt mycket mer svält, död och lidande. Men om vi ska må bra på vägen så kan vi inte lägga detta minst sagt tunga ansvaret helt på våra axlar. Så vart går gränsen? Hur kan vi leva vårt liv med gott samvete men fortfarande leva ett gott liv?

Vi har inte svaret på den frågan och för oss funkar det inte att sätta upp massa stenhårda principer som vi måste leva efter. Vi ser det snarare som att vi gör så gott vi kan och bygger på med kunskap och erfarenhet som gör att vi kan bli bättre. Det är lite som att äta en godispåse och sedan må dåligt över att man äter den, då blir det ju dubbelt fel, försök istället njuta av att man kunnat unna sig något gott.

Vi har i veckan ställts just inför denna fråga, hittills har vår omställning inte varit särskilt svår, vi har valt bort en hel del saker till hänsyn för klimatet men det har inte varit jobbigt. Men i veckan började vi planera för en resa vi tänkt göra till Italien/Spanien, tanken är att det ska vara vår bröllopsresa och att vi ska vara iväg hela mars månad för att sedan även lämna över föräldraledigheten från Jenny till Markus. Utan att ha gjort någon större research tänkte vi oss att åka tåg för att spara på klimatet.

Att det skulle bli dyrare var vi inställda på även om det känns lite väl saftigt att de kostar cirka 10 gånger mer än att flyga. Men när vi kollar på restiden ( 3 dygn) och antalet byten (minst 7) på vägen blir vi oroliga för hur detta funkar med en då 10-månaders bebis. Att spendera 6 dygn på tåg som skulle kunna bli en väldigt jobbig upplevelse kanske inte är värt mödan för att åka. I mars månad har vi inte heller så många närmare alternativ om vi vill ha okej väder.

Nu står vi inför valet att flyga, åka tåg eller boka av, där alla alternativ har stora nackdelar.

Hur tänker ni?

När man pratar om att leva klimatsmart finns det flera delar att ta hänsyn till. De flesta känner till de olika kategorierna man kan jobba med på egen hand, de vanligaste är:

• Mat
• Flyg
• Transport
• Kläder
• Övrig konsumtion

Vad de talas mindre om är HUR de olika kategorierna påverkar. Flyget har tex fått väldigt mycket kritik och det talas mycket om flygskam. Att göra en långresa med flyg släpper ut mycket CO2 men det kan vara bra att sätta det i perspektiv.

Flyget står för drygt 2% av världens utsläpp, inte räknat med med effekten på hög höjd (då talar man snarare om 4-5%). Våran internetanvändning (streaming, lagring i molnet, surf osv) står också för drygt 2-2,5%.

En flygresa från Göteborg till Mallorca tur och retur släpper ut cirka 900kg CO2 för en person, det är ungefär lika mycket som man släpper ut på ett halvår av normal köttkonsumtion, eller att köra 600 mil med en dieselbil. Intressant nog så är det ungefär så långt tur och retur till Mallorca, dvs att köra bil själv eller flyga har ungefär samma utsläpp per kilometer. Har du en nyare bil minskar dessa siffror, då ovan kalkyl är baserad på ”medelbilen” i Sverige.

För varje kilometer med bil och flyg kan du åka nästan ett varv runt jorden eller 37,500km med tåg, ändå är det 10 gånger dyrare att åka tåg än flyg till exempelvis Spanien, vart tog CO2-skatten vägen?

I CO2 mått mätt kan du alltså välja mellan att åka jorden runt med tåg eller flyga till din lokala pizzeria

Hur mycket vi än försöker så går det inte att vara helt klimatneutral, i alla fall inte när man bor i en lägenhet i stan. Dessutom släpper varje svensk ut drygt 3 ton CO2 per år, indirekt via de statliga och kommunala tjänster vi nyttjar.

Då är det bra att det numera går att kompensera för sina utsläpp genom olika organisationer. Vi har valt att göra det via GoClimate genom att donera pengar varje månad. Pengarna går till olika projekt runt om i världen, tex byggnation av solceller, vindkraftverk osv.

Resonemanget är att elen dessa projekt producerar ersätter tidigare elproduktion som kommit från tex kolkraft, detta blir alltså ett positivt avtryck på utsläppen. GoClimate räknar ut hur mycket reducerat CO2 utsläpp varje krona du donerar bidrar med.

Om du tillexempel donerar 100kr i månaden så har du på ett år reducerat utsläppen med 10 ton CO2. På så sätt kan du alltså bli klimatneutral.

Det är viktigt att poängtera att klimatkompensationen inte är lösningen på världens utsläpp, vi kan inte fortsätta leva över våra (eller jordens) tillgångar och släppa ut stora mängder CO2 i västvärlden bara för att vi bygger grön el i andra delar av världen. Men vi tror ändå att det gör nytta. Vi behöver både göra vad vi kan för att ställa om och minska utsläppen i västvärlden OCH hjälpa andra delar av världen att inte göra samma misstag som vi gjort och bli allt för beroende av fossila bränslen.

Går det att göra klimatarbetet lustfyllt?

Klimatkrisen och det som krävs av oss människor för att ställa om till ett mer hållbart liv är tunga och ofta ångestfyllda frågor. Men går det att göra omställningen mer lustfylld?

Vi tror det! För oss handlar det om att designa ett liv som vi vill leva, men som också gör att vi kan lämna över en välmående planet till vår son så småningom.

Här har vi tagit inspiration från Farbror fri som bloggar och skriver böcker om sparande, och hur de har hoppat av ekorrhjulet genom att tänka till kring hur de spenderar sina pengar.

Det handlar om att leva ett enklare liv som vi valt själva istället för att känna att vi ”offrar” eller gör avkall på vårt liv till förmån för klimatet. Och just skillnaden mellan dessa två perspektiv tror vi är väldigt viktigt, både för att kunna vara uthålliga och må bra.

Vad menar vi med att designa vårt liv då? Det kan vara allt från att bosätta sig på gång eller cykelavstånd till jobbet, hitta aktiviteter och intressen som inte kräver bil, eller på andra sätt är dåliga för klimatet. Ha skoj och experimentera med veganska recept så att vi bygger upp en receptbank med goda veganska måltider osv.

Vi är inte så naiva att vi tror att omställningen kommer gå smärtfritt till, men om vi försöker behålla lusten i det vi gör och kämpar för så kommer det gå lättare.

Sedan tror vi som sagt inte på att göra allt samtidigt, därför har vi också en lång väg kvar, men vi har roligt på resan till ett mer hållbart liv och det är viktigt för oss.

När det kommer till förbrukningsvaror är det just nu en ganska stor post trots att vår son bara är 3 månader gammal. Det är också svårt att köpa dessa typer av varor på secondhand.

Det vi förbrukar mest är blöjor, våtservetter, amningsinlägg, olika salvor/oljor och nappar.

Blöjor står för den absolut största posten, både kostnadsmässigt och i volym, även om vi inte har siffror på det så släpper de gissningsvis ut mest CO2. Det finns ett par märken som ska vara klimatneutrala, både Moomin och Attitude utger sig för att vara helt klimatneutrala och de kanske är de bästa alternativen när det kommer till engångsblöjor.

Vi kommer däremot testa med tygblöjor för att se hur det funkar. Och försöka skriva lite om hur vi upplever att det funkar rent praktiskt med för och nackdelar. Dels för att de andra blöjorna är väldigt dyra, relativt sätt, och dels för att produkter som utger sig för att vara klimatneutrala sällan är det fullt ut.

När det kommer till våtservetter köper vi tvättlappar som vi blötlägger i ett uppkok av vatten och kokosolja enligt Ekotipset. I skötväskan har vi med våtservetter utan kemikalier (se bilder nedan). Även om det skapar lite avfall tycker vi att de känns som ett okej alternativ just nu. De första veckorna använde vi vanliga våtservetter men de bytte vi snabbt ut och det har resulterat i ett minskat användande av rumpsalva då ”vanliga” våtservetter irriterade hans känsliga hud.

När det kommer till amningsinlägg och tvättlappar (att torka torrt med) använder vi tvättbara alternativ i olika tygmaterial.

Oljor och salvor är en relativt liten post men för vår sons skull föredrar vi naturliga ämnen. Vi kommer försöka göra så mycket som möjligt själva. Bröstmjölk kan exempelvis i vissa fall användas istället för salva på såriga bröstvårtor. Mer om denna post när vi gjort lite mer research.

Kom gärna med tips på hur ni gör!

Från början var vår tanke att försöka lista det som vi köpt nytt och vad vi löpande konsumerar kopplat till att vi fått barn. Efter att ha gjort lite research inser vi att det är väldigt svårt, om inte omöjligt att få fram CO2 utsläpp på allt vi köper.

Vi kommer istället att dela upp konsumtionen i olika kategorier och prata om hur vi gör och tänker inom respektive kategori, samt vad vi kan göra för att hålla nere utsläppen så mycket som möjligt.

Kategorier:

• Mat
• Kläder
• Prylar (leksaker m.m.)
• Förbrukningsvaror
• Transport

Olika kategorier kommer ha olika påverkan i vår sons liv, just nu är tex mat i stort sett obefintlig. Även kläder och prylar har väldigt låg påverkan just nu då det är lätt att hitta detta på secondhand alternativt sy/göra leksaker och kläder själva till honom. Transport ökar delvis då vi ibland tagit bilen istället för ett mer miljövänligt alternativ pga att vi har fått barn.

Förbrukningsvaror är den posten som påverkats mest och den vi kommer fokusera på att få ner just nu. Där har vi blöjor, våtservetter, salvor, amningsinlägg, nappar osv. Det blir ett eget blogginlägg om detta inom kort.

Nu kör vi!

Lyssnade på ett intressant poddavsnitt idag av Henrik Jönsson som handlade om vad Sverige och politikerna gör för att bekämpa klimatkrisen.

Jag hade inte hört talas om Henrik innan och vet inte så mycket om honom och vad han står för, men i det här poddavsnittet pratade han om hur de initiativ som kommer från regeringen mest är populistiska beslut som inte har någon positiv påverkan på klimatet och i vissa fall till och med det motsatta. Han tog plastpåseskatten och elcykelbidraget som exempel där han menar att produktion av en bomullskasse släpper ut 20.000 ggr mer än för en plastpåse. Och att elcykelbidraget inte har minskat bilkörandet utan bara ökar konsumtionen av elcyklar.

Vi har hört liknande saker av andra källor men inte kollat upp faktan bakom. Det är både intressant och skrämmande att det vi tror att vi gör för klimatet kanske i vissa fall bara är spel för galleriet och för att vi ska känna oss duktiga.

Henrik gick vidare och pratade om kärnkraft och att med den bristen på tid vi har att ställa om så är kärnkraft det enda sättet att drastiskt minska våra utsläpp, även Bill Gates pratar om det i sin dokumentär Inside Bill’s Brain som är värd att titta på ifall ni inte gjort det.

Slutligen tog han upp hur liten påverkan vi i Sverige (0,2% av CO2-utsläppen i världen) och till och med Europa har (8%) medan Kina står för ca 30% av utsläppen varje krona vi satsar i Sverige skulle göra mycket mer nytta för klimatet att hjälpa Kina ställa om.

Vi tror på att göra vad vi kan för klimatet även om varje person har en liten del i det stora hela så påverkar man förhoppningsvis någon som påverkar någon osv. Att vi dessutom behöver få till rätt politiska beslut och systemförändringar råder det ingen tvekan om och då är det bra att förstå vad som faktiskt gör nytta och vad som kanske bara ”låter bra”.

Vi har funderat mycket på HUR och VAD vi ska mäta i vår konsumtion. Det finns mycket som påverkar klimatet på olika sätt, allt från global uppvärmning, försurning av världshaven, farligt avfall, utrotning av djurarter osv. Vissa har en koppling till och påverkar varandra, andra sker separat på grund av en specifik orsak.

Just nu är det för oss den globala uppvärmningen som är i fokus, och även om det kan vara att simplifiera så är det främst CO2 utsläppen vi har tänkt att fokusera på. Det kanske är att göra det ”för enkelt” men vi måste börja någonstans och för att det inte ska bli övermäktigt så har vi valt att börja här. Vi ser detta som ett livslångt projekt som vi kommer att ”växa” in i och börjar därför med det som känns överkomligt för oss, hellre än att köra stenhårt från start och riskera att tappa lusten några månader in.

Tillsammans kanske vi på sikt lär oss så pass mycket att vi kan börja följa och diskutera andra aspekter av vad som hotar vår värld

Time will tell